Racerapport Caran
Caran Automotive Racing Team
Den näst sista deltävlingen i 1999 års ERF-cup blev en riktigt blöt och blåsig historia. När starten skulle gå hade regnet fallit mer eller mindre obrutet sedan arla morgonstund. Knutstorpbanan blev väldigt blöt och hal. Även vid denna tävling var det rekordmånga anmälda, trettiofem bilar. Det innebär att ERF är Sveriges största långloppserie när det gäller antal startande.
Tävlingsdagen började med obligatorisk träning. Där fick Komlösa Racing ge sig då differentialen skar på deras Mazda MX-5. De flesta körde mycket försiktigt i blötan för att ha en hel bil att starta med! De första varven blev ganska odramatiska eftersom regnet gjorde de flesta förare mycket försiktiga. Starten skedde också, till skillnad från t.ex. Kinnekulletävlingen, på ett enkelt led vilket minskar risken för en masskrasch i första kurvan. Klass 2 bilarna startades först vilket också var bra.
P.g.a. regnet tillämpade vi en ny taktik som vi ej använt förut. Den kan kallas snålkörning. Genom att växla tidigt och därmed hålla motorvarvet lite lägre skulle bränsleförbrukningen sänkas betydligt utan att det kostade mer än en-två sekunder per varv. Dessa sekunder skulle tjänas in på färre tankstopp. Därför passerades vi under tävlingens början av många bilar som normalt brukar vara långsammare.
Första passet kördes som förut av "Sideways" och det var händelselöst. Team Dolce Vitas Ford Sierra följde upp sin körning på Kinnekulle med strul eftersom bilen stannade ute på banan flera gånger under den första timmen så det blev en del gulflagg. Detta hjälpte ju oss något eftersom bränsleförbrukningen inte är särskilt hög när man puttrar runt banan i 50-60 km/h. Mellan gulflaggeperioderna passade Sideways på att sätta snabbaste varvtid med 1 minut 17 sekunder.
Pass två kördes av debutanten "Buick" och han kunde fått en trevligare racingdebut. Efter bara ett halvt varv, på det infernaliska "krönet", drog Biliateamet till med ett extremt uppställ så Buick som låg strax bakom trampade på bromsen. Då blev han rammad av Barsebäck Brutals Porsche 944 och snurrade men stannade på banan. Bilen fick några bucklor men var i övrigt oskadd så han kunde fortsätta köra.
Regnet blev allt värre och flera ekipage fick nu gå i depå och torka igenimmade rutor men den Snipermodifierade originaldefrostern räckte väl till att hålla Caranbilens framruta imfri. På banan blev det ännu halare och några bilar visade tecken på vattenplaning på rakan. Innan passet var klart gjorde Buick ytterligare en snurrning på krönet, dock på egen hand och återigen utan skador.
Sniper körde tredje passet, fortfarande i regn. Vi lyckades också förlägga hans tankstopp under gulflagg vilket sparade några varv. Efter ett tag stannade bilen bredvid banan innan Litokurvan. Eftersom det borde vara omöjligt att åka av där var vi något undrande i depån. Regnet hade orsakat ett elfel så bilen hade tvärdött. Felet var lätt fixat men funktionärerna hade tagit rätt lång tid på sig att bogsera in bilen så det kostade oss sju-åtta varv. Mycket irriterande men vi har inte riktigt avlusat bilen fullkomligt. Under resten av körningen gick bilen helt felfritt.
Den stora striden i klass 1 stod mellan Team RS och Ravilaverken. Inför denna tävling skiljdes teamen åt av en poäng. Längsta strået drog dock Team RS som i vanlig ordning hade ett nästintill felfritt lopp. En liten snurrning i kurvan före Lito var enda missen vi såg! Ravila-teamet hade problem då servostyrningen slutade fungera efter två timmar. De kör med en "snabb" styrväxel så utan servo blev det mycket tungstyrt. Som om inte detta var nog råkade de ut för ett oljeläckage så de fick ta en sväng i depån för påfyllning.
Inför finalen leder alltså Team RS klass 1 tre poäng före Ravila. Snabbast i mål blev dock Team Pentascrew som formligen utklassade de övriga klass 1-ekipagen. Tvåa blev Kermit Racing som kör en Porsche 944. En rolig och ovanlig händelse var att Åsa Racing lyckades avsluta en tävling med sin Golf GTi utan att meka i flera timmar. De har plågats av diverse motorfel och de förtjänade lite flyt!
Caran-teamets sista pass kördes av Stor-Lövis som hade turen att få köra på torr bana. Han slog sitt gamla varvrekord med fyra sekunder. Förbrukningen sköt dock i höjden och bilen nådde målflaggen med bara ångor i tanken. Vi hamnade vid målgången på fjortonde plats i vår klass, mest p.g.a. att bilen mankerat.
Inför sista tävlingen som skall hållas på gamla F1-banan Scandinavian Raceway utanför Gislaved ligger Caranteamet på en elfte plats totalt. Kör vi ett felfritt race har vi möjlighet att klara topp tio totalt i cupen och det är förstås vårt mål.
/C.A.R.T. genom K. Rydquist