Falkenberg Classic Final 2018

Falkenberg 2018-09-14 - 2018-09-16

Resultatlistor
Vi arbetar nu med denna tävlingen.

Formel Ford 1600cc
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Formel Vee
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Formula Slicks
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Förkrigsbilar A-D, Nordisk Special, F3 500cc & FJ
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

GT/GTS -1965
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Roadsport AB
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Roadsport C
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

RS & Clubman
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Standard-1965 över 1000cc
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Standard-65 1000cc
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

STD & GT/GTS 1966-1971
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

STD & GT/GTS 1972-1990
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Verktygsboden Modsport
  Kval
  Heat 1
  Heat 2

Antal tävlande: 188

Racerapport
Racerapporten är oftast skriven på Svenska. Använd Google Translate om du vill översätta den till ett annat språk.

Final för historisk racing i Falkenberg

Finalen för den racerhistoriska cupen kördes under tävlingen Falkenberg Classic tillsammans med Sportvagnsmästerskapet. Över 200 bilar kom till start. Vädret var inledningsvis väldigt ostadigt med blåst och regn under träningar och kval, men det torkade upp lagom till att racen skulle köras.

I heatet för de allra äldsta bilarna fick vi se ovanligt många bilar. Christer Larsson vann första heatet med sin Formel Junior före Ingvar Malm och Roy Palm i sin förkrigsbil. Larsson vann även andra racet, nu före Palm och Fredrik Bolander.

Det stora Formel Vee-fältet bjöd på mycket spänning och dramatik. Andra racet var helgens mest spännande av alla heat! (Jag reflekterade över att drygt halva publiken gick hem efter det nyaste standardvagnsheatet, som körde strax innan Formel Vee-finalen. De anade inte vad de gick miste om!) I det första racet tog Johan Lund hand om ledningen från start. Han fick oväntad hjälp av sina värsta konkurrenter, nämligen Stefan och Melwin Nilsson. De hade en intern fight där de turades om att ligga före varandra. Denna kamp gjorde att Lund fick några meters lucka och en lugn resa mot segern. Melwin lyckades trötta ut pappa Stefan och tog sig loss för att ta upp jakten på Lund, men det var för sent… Lund vann före Melwin och Stefan Nilsson. Andra racet bjöd på ännu mer spänning. Inledningsvis var scenariot detsamma, men nu lyckades Melwin ta rygg på Lund i ett tidigare stadium i racet. Melwin utmanade Lund genom chikanen, men det krävdes bara en liten liten touch för att Melwin skulle snurra bort sig. Lund kunde dock inte känna sig allt för säker, för han utmanades snart av Pontus Bencsik i stället. Bencsik tog sig snabbt om Lund och gick i mål först av alla, men tyvärr fick han en bestraffning för en incident med Axel Madsen. Lund fick därför segern före Stefan och Melwin Nilsson med Bencsik på fjärde plats. Men Bencsik hade en kamera i sin bil där man tydligt kunde se att han inte hade varit vållande till incidenten. Han gick upp till tävlingsledningen för att visa filmen, men eftersom protesttiden hade gått ut hade redan resultatlistan fastslagits. Bencsik tänkte inte på tidsgränsen och nu får han vänta tills nästa säsong på sin första seger i klassen. – Jag är inte allt för besviken, det viktigaste var ändå att jag kunde åka hem med ett rent samvete eftersom min film visade att jag inte hade kört på Madsen med flit, sade Bencsik. Johan Lund vann Formel Vee klass C och han blev dessutom RHK´s riksmästare i formelbilsklassen! I B-klassen började helgen illa för favoriten Anders Bertilsson. Han hamnade i räcket efter en incident på banan redan på den fria träningen. Hela framvagnen var skrot, men han lyckades få tag på en ny framvagn och kunde därför komma till start. Bertilsson vann första racet före Christer Oliw och Jerker Vinberg. Bertilsson vann även det andra racet före Oliw och Magnus Rugsveen. Bertilsson tog full poängpott i årets serie och vann naturligtvis Formel Vee-klassen, men han blev ändå inte RHK-mästare!

Formel Ford-heatet hade denna gång blandats upp både med Formel Vee med dubbelförgasare + Formula Junior F. Det blöta kvalet gynnade Formel Vee-bilarna som hade riktiga regndäck. De fyra första startplatserna innehades av Formel Vee med förarna Pierre Eklund före Kent Böe, Roger Johansson och Christer Skaby. Böe gjorde den bästa starten och ledde på första varvet, sedan tog Johansson över, men han pressades hårt av Formel Ford-förarna Nicklas Nilsson och Henrik Hansson. Nilsson försökte dyka på innern på Johansson ut på rakan, men Johansson täckte. Nilsson släppte på gasen, men då blev han påkörd av Hansson som fick en ordentlig flygtur. Hansson landade på hjulen igen, fast utanför banan. Hansson kunde fortsätta, även om han tappade några placeringar. Nilsson kunde ta sig förbi till sist och vinna före Johansson. Eklund kom trea totalt och tvåa i Formel Vee. En bit ned i fältet kom Böe trea. Roland Svensson kom tvåa i Formel Ford före Hansson. Reine Bergström vann Formula Junior-klassen före Hans Hillebrink och Petter Huse. Viktor Ljungdahl hade fått en knuff i första racet och tvingades utgå redan på första varvet. I andra racet startade han därför sist. Han jobbade sig metodiskt upp genom fältet och vann före Nilsson och Hansson. Roger Johansson vann Formel Vee före Eklund och Böe. Hillebrink vann Formula Junior före Huse och Bergström.

Formula Slicks-heatet gick till historien på ett märkligt sätt… Trots att klassen är öppen för många olika klasser, som t ex F2, F3, Formel Opel Lotus, Sports 2000 mm så blev det ett väldigt magert startfält… Flera som var föranmälda till tävlingen dök inte upp och Tomas Otterberg körde av banan på kvalet. Till sist stod det bara tre bilar på startlinjen! Detta var troligen det minsta startfältet i RHK´s historia. (När RHK startade 1978 var det naturligtvis inte så många bilar med, men de körde ihop med andra klasser och hade därför aldrig så små heat.) Sonny Johansson startade i pole före Torgny Johansson och Björn Johansson. Sonny tog starten och höll ledningen ett par varv tills Torgny hade fått upp värmen i däcken. Sedan var det inget snack om saken. Det var en fröjd för örat att höra Torgnys vackert klingande Hart-motor gå med fulla spjäll, varv efter varv. Torgny bjöd verkligen publiken på skönsång! Han kostade till och med på sig en piruett och fick ta till escaperoaden. Detta sinkade honom något och Sonny övertog ledningen, men Torgny satte högsta fart igen för att jaga ikapp Sonny. På näst sista varvet hände det märkliga saker… Både Sonny och Björn körde sakta mot depån, medan Torgny närmade sig i expressfart. Torgny tvekade och släppte på gasen, men bestämde sig snabbt för att köra vidare. Det var tur det, för målflaggan väntade på Torgny, som därmed blev den enda bilen som tog sig i mål! I andra racet tog Torgny hand om ledningen från start och han byggde snart upp en lucka till Sonny & Björn. Dock snurrade Torgny i chikanen och fick börja jaga Sonny igen. Det var en spännande kamp mot klockan. Sonny visste säkert att han var tvungen att ge järnet för att hålla undan för Torgny, som närmade sig mer och mer. Spänningen försvann dock sedan Torgny snurrat en andra gång i chikanen… Sonny vann racet före Torgny och Björn.

Det var spännande att följa upplösningen i 1000cc Cupen, som mönstrade ett stort startfält med 23 bilar på griden. Tobias Stålberg var snabbast i kvalet före Torbjörn Andersson och Per Skårner. Skårner hade dock nya problem med bilen, denna gången fungerade inte kopplingen och han tvingades kasta in handduken. Ståhlberg hamnade på taket redan på första varvet! Torbjörn Andersson tog hand om ledningen, men uppvaktades intensivt av Reinhold Daubner. Andersson lyckades hålla undan och vinna före Daubner med en knapp halv sekund. Bruno Helgesson kom trea. I andra racet var Daubner snabbast iväg i starten, medan Andersson misslyckades helt. Han tappade många platser och fick ett styvt jobb att ta sig upp genom fältet. Daubner höll undan och vann, medan Andersson lyckades ta sig ända upp till andraplatsen. Jan Gunleik Kilen kom trea. Skårner lyckades inte komma till start i andra racet heller och tappade därmed viktiga poäng i riksmästerskapet, där Andersson gick förbi och vann. Skårner fick trösta sig med att han vann 1000cc Cupen… I E-klassen var det en stor engelsk dag när Jan Christians vann före Peter Kumlin och Tobias Svanberg. Alla tre körde Austin. Det blev samma trio även i andra racet.

Även Standardheatet över 1000cc bjöd på spänning. Bengt-Åke Bengtsson hade pole före Rolf ”Myggan” Nilsson och Hans Beckert. Beckert tog kommandot före Nilsson och Bengtsson. Bengtsson tvingades dock snart släppa fighten då han fick problem med överhettad motor. Beckert tvingades bryta när endast några få varv återstod sedan han tappat ett hjul! Nilsson hade ett bakhjul som pekade åt fanders, men han lyckades släpa sig i mål och vann racet före Magnus Rehbinder och Magnus Lillerskog. Andra racet bjöd på en ny fight mellan Nilsson och Beckert, men nu höll bilarna som de skulle och Beckert vann före Nilsson och Frank Edwinsson.

I GT-klassen har vi fått se många spännande kamper i år, framför allt mellan Bengt-Åke Bengtsson och Anders Schildt. Dessa båda herrar stod i första startled även i finalen. Men Bengtsson hade gjort sin hemläxa och räknat på poängen inför finalen. Han visste att han inte behövde vinna racen mot Schildt, eftersom de inte kör i samma klass. Han gav sig därför inte in i några onödiga fighter med Schildt, som vann båda racen enkelt före Bengtsson och Tommy Bencsik. Bengtsson blev därmed RHK-mästare med full poängpott!

I klassen för Standard & GT-bilar 1966-1971 var Lennart Bengtsson snabbast i kvalet, men han fick problem med bilen och kom inte till start. Det gjorde att Uno Johansson startade först i sin lilla NSU! Han hade kört bra i det regnvåta kvalet. När det blev torrt till racet kunde han dock inte hänga med. Det blev i stället en enkel seger för Micael ”Laban” Ericsson före Jonas Kullgren och Kenneth Nilsson. När de rullade fram till start i det andra racet saknades tyvärr ”Laban”. Hemmaföraren Bengt-Åke Bengtsson vann före Nilsson och Kjell Wallin.

Det nyaste standard och GT-heatet för bilar mellan 1972-1990 är fortfarande mycket populärt hos publiken. De flockades för att få se och höra Lennart Bohlins brutala Corvette. Bohlin vann båda racen utan att förta sig. Greger Peterson gjorde comeback i sin Camaro och gjorde en strålande körning, men tyvärr räckte varken han eller bilen till mot Bohlin denna gång. Två andraplatser blev facit för Petersson. Tomas Hall tog hand om tredjeplatsen i första racet och han hade bra häng på Peterson i andra racet när han tyvärr krokade ihop med Anders Dahlgren vid en varvning varför båda tvingades bryta. Magnus Paulsson tog hand om tredjeplatsen i stället.

Årets historiska racingserie är härmed avslutad. Nu väntar bara årsfesten som i år kommer att hållas på High Chaparral i början av november. Det var många år sedan RHK var där senast.

Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se

Rafflande upplösning på SPVM-finalen i Falkenberg

Sportvagnsmästerskapet körde sin final under Falkenberg Classic ihop med Racerhistoriska klubben. Det blev ett omväxlande väder denna finalhelg med regn och blåst på träningar och kval, men alla race kördes i torrt. Startuppställningarna blev lite annorlunda i de flesta heat, på grund av regnet, varför vi fick se en hel del omkörningar.

Kent Heijel kom till Falkenberg som ledare i Modsport III och i SPVM totalt, men han tog absolut inte ut något i förskott. – Jag har varit i den här situationen tidigare och jag vet att man måste koncentrera sig ända tills den sista målflaggan faller, sa Heijel.
Efter kvalet för Verktygsboden Modsport stod Toni Berggren i pole före Fredrik Ström och nämnde Heijel. Mycket bra förutsättningar för Heijel inför finalen. Som väntat blev det många omkörningar i början av racet och efter några varv hade Jonas Jansson tagit ledningen och han vann första racet i klass 1 före klass-2 förarna Berggren, Niklas Mårtensson och Fredrik Ström. I klass 3 var det en hård fight mellan Arne Nyman och Kent Heijel där Heijel tog kerbsen lite väl hårt i chikanen vid ett tillfälle. Strax efter tappade han kontrollen över bilen och kraschade hårt in i muren på baksidan av banan. Teamet konstaterade att ett stag hade brustit, troligtvis blev det skadat av kerbsen. Heijel var rejält omskakad och mörbultad, men kunde gå från vraket. Mästerskapet däremot gled honom ur händerna ännu en gång… Nyman vann racet före Joakim Strid och Andreas Ekvall. I andra racet vann Bo Johansson före Niklas Mårtensson (båda klass 2). Pekka Nyström kom till start med en generation 5-Camaro. I första racet blev han påkörd redan i starten och tvingades bryta och fick starta sist i andra racet där han körde upp sig och körde i mål på tredje plats och han vann klass 1. (Berggren kom trea i klass 2 och Jansson kom tvåa i klass 1). I klass 3 kunde Nyman ta sin andra raka seger före Strid och Ekvall. Nyman vann årets serie i klass 3 med endast två poäng före Heijel. Jonas Jansson vann klass 1 före Per Gustavsson och Fredrik Blomstedt. I klass 2 ledde Leif Andersson före finalen, men tyvärr fick han säsongens två sämsta resultat i finalen och förlorade därmed mästerskapet till Niklas Mårtensson. Andreas Ekvall kom trea. Joakim Strid kom fyra, men han vann Ginetta G20 Cup före Anders Björnson och Gustav Larsson.

I Roadsport A har Magnus Mårtenson haft en stabil och stigande formkurva hela säsongen. Nu avslutade han på topp med att ta en dubbelseger i Falkenberg. Toni Berggren och Lars Macklin delade på övriga pallplatser. I mästerskapet inledde Mårtenson lite försiktigt med en andra och en tredjeplats, men sedan blev det åtta raka segrar och seger i Roadsport A före Berggren och Macklin. Mårtenson var dessutom den förare som plockade mest poäng av alla, varför han även blev årets Sportvagnsmästare.
I Roadsport B inledde Max Lindblom helgen bäst med att vinna första racet före Ulf Andersson och Jonas Jonsson. Andra racet vanns av Andersson före Jonas Gräf och Lindblom. I mästerskapet vann Jonsson före Gräf och Andersson.

Roadsport C hade som vanligt det största startfältet, denna gång med 21 bilar på griden. Erik Blixt var snabbast i kvalet före Niclas Larsson och Thomas Pihl. Två förhandsfavoriter som slet ont i kvalet var mästerskapsledaren Christoffer Waern på sjätte plats och unge Oskar Jakobsson på åttonde plats. Båda gjorde i stället fina uppkörningar i racet där Waern till sist vann före Blixt och Jakobsson. Med den omvända startordningen stod Janne Murvik i pole före Lars Olsson, men toppförarna gjorde processen kort och det blev samma trio på pallen igen. Waern vann mästerskapet före Jakobsson och Larsson.

RS & Clubman körde tillsammans och det kom tyvärr bara två RS-bilar till finalen. Clubmanföraren Mattias Andersson körde som vanligt mycket snabbt, så snabbt att inte ens RS-bilarna hängde med! Andersson vann båda racen före Mats Hildingsson. Hans Johansson körde den andra RS-bilen och kom därför tvåa i klassen i båda racen. Peter Öfverman kom tvåa i Clubman före Magnus Andersson. I andra racet var ordningen den omvända. I tabellen för RS inledde Peter Johansson säsongen bäst, men så fick han problem med bilen och det gav Hans Johansson möjligheten att vinna. Hans Johansson visste att han bara behövde ta sig i mål i finalen för att vinna mästerskapet före Peter. Christoffer Thörnqvist kom trea. I Clubman ledde Hasse Tullsten mästerskapet från början till slut. Mattias Andersson missade tyvärr första tävlingshelgen, men sedan vann han alla återstående åtta tävlingar, utom en, men det räckte ändå bara till andraplatsen. Fredrik Hanström var flitig och tog poäng i samtliga race och kom trea.

Nu börjar vintersäsongen. Det gäller att alla bilar är i god form när säsongen börjar 2019!

Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se