|
Om Mantorp Park långa:
PRESSRELEASE augusti 1969
Mantorp Park inför pressvisningen
MK Scandia började fundera på att bygga en hastighetsbana med internationella mått våren 1967. Frampå höstsidan blev det klart att Mantorp var platsen och man fann att markområdet nordväst om det blivande stora motorvägskorset var lämpligast.
Motorsportfältet har en yta av drygt 700.000 kvm och i direkt anslutning till detta finns Vifolka kommuns fritidsområde på 400.000 kvm.
Finansieringen av markköpet och byggandet av banan har gått till på följande sätt: Först lånades pengar drygt 800.000 kr från Östergötlands Enskilda Bank. Som säkerhet intecknades marken och sedan togs kontakt med några stora, seriösa entrepenadfirmor, som gärna ville bygga en sådan här PR-givande bana. Man lämnade ut anbudshandlingar för räkning, varvid man samtidigt krävde att den blivande entreprenören skulle gå i borgen för ett amorteringslån, motsvarande byggkostnaden.
För att bygga Mantorp Park antogs AB Skånska Cementgjuteriet och ASB Vägförbättringar. Som tredje borgenär kom Svenska BP in efter att ha vunnit en hård kamp med ett annat stort oljeföretag. Ditills hade alla förhandlingar gått helt friktionsfritt, men faktum var att förhandlingarna med två stora oljeföretag, som båda ville satsa pengar i hastighetsbanan, gjorde att byggstarten försenades nära ett halvår.
Byggnationen:
Första trädet fällde Tom Trana den 8 mars 1968 och därefter fälldes och såldes skog för omkring 200.000 kr. Byggstart 18 febr. 1969, alltså mitt i vintern. Det stora snödjupet underlättade schacktningsarbetena, men hela maj månad hade man stora problem med regnet. Men så kom sommaren med stort S och räddade situationen. Vid tiden för industrisemestern hade man tagit igen den tid som förlorats. Hela arbetsstyrkan som störst 75 man uppsköt sin semester för att tidsschemat skulle hållas. Den 22 aug skulle allt vara färdigt.
Mantorp Park:
Namnet på banan har blivit Mantorp Park efter förslag av Joakim Bonnier, som hela tiden hjälpt till som konsult. Han ansåg att det fanns för många Ringar och att en h-bana inte behöver betyda enbart buller och höga farter, utan också kan vara ett område en park- där folk skall kunna ströva omkring på skogsstigarna och njuta av naturen. I färdigt skick är det meningen att Mantorp Park skall vara just en park.
Skandinaviens största H-bana:
Mantorp Park kostar i runt tal 4 milj. kr att bygga. Banan har internationella mått och är med sin längd, 4.098 m, Skandinaviens största hastighetsbana. Banbredden är 10 m och därtill kommer 15 m avkörningsområde på båda sidor. Start- och målsträckan är 14 m bred och 500 m lång. Längsta raksträckan är 500 m. Den Är 23 m bred och därtill kommer 28,5 m säkerhetszon på vardera sidan. Den sträckan är också start- och landningsbana för affärsflyget. Merkostnaden för detta 300.000 kr bestrides av Vifolka kommun.
Banan slingrar sig mjukt fram genom terrängområdet. Banan kan karaktäriseras som snabb men svår, en av de tjusigaste jag känner till säger Jo Bonnier, som också understryker att han bedömer banan som nära nog idiotsäker för såväl förare som publik. Vägräcken med två navföljare samt flätverksstängsel före och i alla kurvor borgar för detta.
Vid start/mål ligger administrationsbyggnaden, som ses på bilden ovan.
Första våningen innehåller cafeteria, sekretariat, telefonväxel, omklädningsrum, bastu och tvättrum med dusch, sjukrum, toaletter. Andra våningen: pressrum, separat intervjurum, rum för varvräknare, rum för tävlingsledning, toalettrum. Tredje våningen: utrymme för speaker, prisdomare, press- och filmfotografer.
Två terränggående brandbilar med kolsyre-snötankar har inköpts. För sjuktransporter förfogas över helikopter.
Siffror:
Vegetationsavtagning på ett område av 205.000 kvm. Massaförflyttningar totalt ca 100.000 kbm, antal stubbar ca 17.000 - som blivit underlag för publikplatser. Man har flyttat på 1500 kbm berg, dränering o.d. 6000 m, ytterstaket, publikstaket och uppfångningsstängsel 10.000 m, 2500 m vägräcken, 58.000 kvm är asfalterat. P-platser finns för minst 20.000 bilar.
Invigningen äger rum den 30-31 augusti 1969. Klasserna blir Standardvagnar grupp 2 - under och över 1600 cc, Europafinalen för Formel Ve, Nordic Challenge Cup för seriesportvagnar och sportvagnsprototyper.
|
|
