Racerapport

Nu börjar SSK-serien få publik också!

Woodhead Super Star Cup var det stora dragplåstret vid SSK-seriens första tävling för säsongen. Och folk kom det till Kinnekulle Ring, närmare 11 000. SSK hade nu tagit över driften av Kinnekulle Ring. Man sålde slut på alla biljetter till tävlingen! Om alla sökte sig dit lockade av de stora amerikanska bilarnas uppgörelse återstår att se. En och annan blev förmodligen besviken, för bara sju bilar kom till start - av 18 anmälda! Men att som TV-sportspegelns Bengt Bedrup tala om fiasko efteråt, är fullständigt fel.

Stockholms Sportvagnsklubb vill förbilliga racersporten och ge alla entusiaster chansen att tävla på lika villkor. Klassindelningen utgår från ekvationen "motorns hästkrafter per kilo bil". SSK-serien började i blygsam skala, men har nu utvecklats till ett etablissemang som ibland uppfattas som ett hot mot SM. Allt fler förare söker sig till SSK:s tävlingar, och nu sedan också amerikanska "dunderbilar" finns med, kommer även publiken.


Killen i meck-overallen spottade på en oljeburk. - Det blir fiasko, förklarade Han. SSK-serien satsar i år på en så kallad publikmagnet, Super Star Cup. Där tävlar otrimmade, amerikanska V8-bilar. Flera kända förare har skaffat en med sikte på cupens prispott på 80 000 kr. Arton anmälde sig till premiärtävlingen. Nio hade fått bilarna klara.

Det var bl a Bosse ”Emma” Emanuelsson, fjolårets SM-femma Bo Ridström, Ulf Larsson, känd som en hård förare innan han lade av för några år sedan, f d Fiatåkaren Bo Gilbert Persson och USA-bilimportören Masen - som lovat sätta en anonym toppförare i sin bil. Allihop hade bekymmer. "Emmas" mekaniker jobbade till fyra på söndagsmorgonen och bytte växellåda, koppling och kardan.

Bo Ridström skakade på huvudet efter morgonträningen: - Oljetrycket är för lågt och motorn går varm, sa han. Bo Gilbert Persson visade hur bromstrummorna var kladdiga av utläckt olja. Ulf Larsson haltade omkring i depån och småsvor. Han knivhögg sig själv när han skulle skära bort en bit stoppning ur förarstolen. Ole Fall förband honom med däckstejp.

9 000 personer trängdes på kullarna runt banan och väntade något extra av Super Star-klassen. De fick inte ens se nio bilar. Bara sju körde ut till kvalheat. Kvar i depån stod bl a Masens bil med skuret ramlager och fråntagen all mystik. Bredvid bilen trampade Picko Troberg. demaskerad och utan chans att göra comeback. Förväntningarna sjönk.

Så rullade rytandet från nästan 3 000 hästar på fullvarv mellan kullarna när startern svischade upp flaggan. Som en röd-vit blixt genom hela fältet sköt Ulf Larssons bil med startnummer tolv från sista startledet. Den låg först när bilarna kom fram mot depåkurvan efter drygt ett halvt varv. Någon meter efter, som en gul skugga, bölade "Emmas" Camaro med en rävsvans viftande ut från bakvingen.

I kurvorna bortom startrakan lyckades ”Emma” pressa sig förbi. Nästa varv hade Ulf Larsson tagit tillbaka ledningen. Inte förrän i sista kurvan, ett par hundra meter före mål, lyckades "Emma" pressa upp sin långa bilnos på insidan och sega sig om.

Alla hoppades på en lika spännande fight i finalen. Det började bra. Den gula och den röd-vita bilen sköt fram sida vid sida. Efter ett varv låg Ulf först. "Emma" placerade sin spetsiga bilnos tätt bakom. Motorljudet sjönk till ett dovt bölande när förarna klappade i fyran på startrakan. De långa, låga bilarna rusade in under bron i över 180 km/h. "Emmas" rävsyans gick av. Det var tre bilar på rad.

Några meter bakom "Emma" väste Bo Gilbert fram. Hans gröna bil var den minst preparerade, motorn hade gått 6 500 mil och avgassystemet var standard. Racingdäcken gnällde i kurvorna. Motorerna vrålade på 7 200 varv. - Det är sånt här man vill se, tjöt en kille i publiken. Men den stora fighten kom av sig. Efter ett par varv låg Bosse "Emma" först i spår. "Emma" behövde inte förta sig för att vinna. Champagnesprutet och den halvmetern höga pokalen gjorde honom nästan generad. - Herregud, är det VM? Undrade han då SSK-ordföranden Robin Shorter kom med pokalen.

I SSK-serien väntade man spänt på Torsten Palms debut i Tore Helles fantastiska silhuettbil. Den tuffaste bil som setts pi en svensk tävlingsbana. Plastkaross, mittmonterad Porschemotor på 258 hästar. Bilen väger 630 kilo. Mekanikerna skruvade febrilt. Men tyvärr strax före start gav man upp. Då återstod gasreglaget.

- Vi kommer igen i Anderstorp, sa Tore Helle som i stället fick se Conny Andersson vinna överlägset i formel 1600-klassen. Klass B vann Christer Bengtsson i en ex-Jo Siffert Porsche 907. Detta sedan Carl Piper gett honom en hård match. Sveneric Olsson fjolårsmästaren vann i klass D. Bill Taube startade från trettonde plats. Efter en frän uppåkning slutade han som trea. Några varv till kanske Håkan Sandin i en vass Volvo Amazon fått se upp.

Greger Pettersson dök upp med en tuff "hundkoja". Taket kapat tio centimeter. Motorn på 1366 cc enda i sitt slag utanför England. Det blev en fjärdeplacering. Kinnekulle Rings vackraste tävlingsbil var Jürg Bächis Opel Ascona. Med extremt breda däck och snyggt utbyggda skärmar. Jättelik vinge baktill gav den ett mycket fränt utseende. - Idag ger motorn 200 hästar. Tror jag skall få upp den till 220. Det är ny motor för i år med direktinsprutning och torrsump, berättade Jürg som vann klart före Ole Fall.

I klass S II vann norrmannen Harald Shetelig suveränt i sin Fiat Abarth. Erik Dahlberg blev tvåa sedan han åkt upp sig och passerat Volvo-föraren Carl-Olov Holmlund. Thomas Lindström - Volvomästaren – vann S 1. På allra sista varvet passerade han Bo Widesheim. Erling Carlsson som brukar dominera här blev påkörd i första kurvan. - Det har inte hänt någonting liknande på nio år. Det skulle vara trevligare om "inhoppare" från VolvoCupen accepterade SSK:s spelregler, sa Erling.

Bo Martinsson, 22, en gång framgångsrik kartförare. Numera kör han formel Ford. På Kinnekulle Ring fick han sitt livs första seger. Bakom sig välkända förare som Rolf Bergh och Bengt Wingqvist. 9 000 åskådare på Kinnekulle Ring. En sensationellt bra publiksiffra. En framgång som SSK var värd ...

Leif

Auto Products marknadsföring av stötdämpare genom Woodhead Super Star Cup är verkligen ett lovvärt initiativ, genom satsningen ger Leif Nilsson och Co svensk racersport en rejäl chans till renässans.

Robin

Stockholms Sportvagnsklubb med oförtröttlige Robin Shorter i spetsen gör å sin sida kanske ännu mer. Deras måtto, " Racing för alla till rimlig kostnad", har visat sig slå så väl ut, att t o m SM-tävlingarna synes komma i skymundan.

Jerry

Närmare 150 bilar kom till start på Kinnekulle Ring och detta var verkligen inte illa, Det roliga med SSK är också, att så många olika märken representeras. Från Jerry Davis lilla Fiat 500 till Bosse Emanuelssons jordnötssponsade Chevrolet Camaro.

Strån

På tal om sponsorer vore det fel att inte nämna övriga företag som hjälpt till att få årets SSK-serie tillstånd: Dataföretaget EDB Metod A B, tidningen IMS, Trend Bildelar och oljebolaget Duckhams. Alla drar sitt strå till stacken för att skapa Entusiasternas Mästerskap.

Picko

Tyvärr blev Woodhead-cupen på Kinnekulle Ring alltför tunn. Tråkigast av allt var att Picko Troberg; den "hemliga föraren" med startnummer 1, inte kunde ställa upp pga lagerras. Men " Emma" och dom sex andra rattvridarna gjorde ändå ett framträdande som tydde på att den här nya klassen verkligen kan bli publikfriande.

Fantasi

SSK-seriens traditionella klasser bjöd som vanligt på en intressant mönstring av mångskiftande tävlingsekipage. De mest fantasifulla hemmabyggen slogs om placeringarna med mera igenkännliga bilar.

Bill

Om någon förare ska framhållas, väljer vi Bill Taube, som gjorde en strålande uppvisning i konsten att avancera från en blygsam startplacering till tätposition, Han kan köra hundkoja, den grabben!