Antal startande: 121
The race report can be written in different languages.
Glansfull final i RHK-serien
I racing handlar det om att kunna hantera koppling och gas också i startögonblicket. Därför var det bra att arrangörerna använde sig av riktiga stående starter i RHK-finalen på Anderstorp, där 110 historiska bilar var med. Formel Vee-klassen upplever just nu en renässans: 18 av 25 bilar i Formel äldre-heatet var FV-bilar. I heatet fanns även tre Riley från förkrigstiden. Dessa tre blev dock två sedan FV-föraren Karin Hansen snurrat på träningen och hamnat i riktning mot den bakifrån kommande Roland Haraldssons gröna Riley 1929, som rände rakt in i Hansens bil. Turligt nog klarade sig båda förarna utan skador men bilarna fick båda omfattande framvagnsskador. I racet var Ulf Petersson outstanding i sin BMVee från start till mål och hade i mål en betryggande fyra sekunders marginal till tvåan Thomas Nyberg i en Hansen FV. Som trea kom Formel Junior-föraren Michaela Axelsson. Hon hade kunnat matcha tätduon om hon inte hade snurrat i depåkurvan, dagens populäraste avåkningsställe. Som fyra kom säsongens FV-komet Jakob Jung som även klämde till med bästa varvtid. Bästa Midgetförare blev Allan Göransson.
Heatet för de äldre GT-bilarna upptill 1965 blev en riktig höjdare med 24 bilar. Härligt var att se tre Jaguar E-Types. Träningssnabbast var inte oväntat Henry Andersson i sin snabba Corvette före Johan Solman i E-Type och Elanföraren Lars Bondesson. I racet handlade det i toppen om Henry Andersson från start till mål och vid målgång hade han distanserat Bondesson och Jansson. Något längre ned i resultatlistan i klass 1301-1600cc sågs en snygg och tät fight mellan Porsche 356-förarna Fredrik Hermelin och Andris Nolendorfs fina Porsche Speedster med den klassiska låga vindrutan.
Starten i heatet för de nyare formelvagnarna togs av FF-föraren Johan Krondahl följd av F3-föraren Rickard Appelgren och FF-åkaren Stefan Ohlsson. Snart hade dock Appelgren skapat ordning och körde som enda F3-bil först över mållinjen med betryggande marginal till Ohlsson och Krondahl, som hade en inbördes fight ända in i mål där det skiljde sex tiondels sekund. Ett bra race med många Formel Ford-bilar, men vi vill gärna se fler F3-bilar, som ju utgör en viktig del av svensk racinghistoria.
Nästan för bra för att vara sant
Nästan 30 bilar i det äldre standardvagnsheatet (-1965) är nästan för bra för att vara sant. Klassen lever som aldrig förr och på Anderstorp sågs hela spektrat av den bilflora som härjade på tidigt sextiotal. I topp tronade denna gång smålänningen Niklas Johansson som sannerligen befann sig på "mammas gata". Det syntes att hans Austin Cooper S var inställd för den kortare Anderstorpslingan som nästan liknade en gokartbana för hans Mini Cooper gick helt enkelt ruggigt fort. Han ledde han från start till mål. Thomas Thelin försökte hänga på med en Ford Cortina och som den rallyförare han är kör han mycket brett men fort och blir att räkna med framöver. Som god trea kom Bo Bergström i sin allt snabbare Ford Mustang. Kållereds egen Fangio, det vill säga Östen Johansson, körde sin svarta Amazon så att nackskyddet stod rakt ut och hade klassegern i TC14 som i en ask när han snurrade i depåsvängen och fick se konkurrenterna fara förbi. Efter en grym uppkörning blev det ändå en trea. Gerard Carlssons i en babyblå Ford Anglia Super vann klassen.
Dagens hårdaste fight stod i heatet Standard nationell/GT-nationell. Inledningen på racet blev en formidabel fight mellan Capriförarna Magnus Paulsson och Fredrik Andersson, samt Alfa Romeo-föraren Robert Petersson och Lennart Björk i Ford Escort. Ett par varv från mål satte Persson in en stöt vid depåsvängen och trängde sig förbi på innern med en lätt touch på Andersson. Andersson försökte komma igen, men blev slagen med sju tiondels sekund. God trea blev Lennart Björk tätt följd av Ford-förarna Anders Berger, och Martin Rasmussen. Bästa GT-bil var Jan Hellbergs Marcos på en total sjundeplats.
MICHAEL HOFFSTEDT