Årets SLC-final innehöll allt man kan tänka sig, och lite till
Mantorp
Årets SLC-final blev mera händelserik än den bästa rysarroman. Inte nog med att det var spänning på banan, alla gick och väntade med fasa när snöstormen skulle dra in, och den kom
SLC GT körde sin final i nollgradig kyla och snålblåst. Men i bilarna var ångan uppe och redan i första kurvan snurrade Håkan Malmborg och fick en ordentlig påhälsning av Kenneth Hurtig. Det blev pacecar några varv för att sopa undan spillrorna, men det blev inga personskador. Johan Stjernberg i sin Indigo tog starten från Pole men efter några varv så tog teamkamraten Hasse Tullsten över ledningen. Hasse behövde vinna båda finalracen samtidigt som Wåge Sörman bara fick komma tvåa och trea för att Hasse skulle kunna vinna årets GT-serie. Racet utvecklades som Hasse hoppades med Johan tvåa och Wåge trea. Men säg den lycka som varar, från sin klara ledning så fick Hasse bryta med en brusten oljeslang. I stället tog Johan Stjernberg sin första SLC-seger i karriären. Wåge kom tvåa och Johan Weglin i Swede Team Motor kom trea.
I det andra racet hade Johan och Wåge en fantastisk kamp från start till mål och de bytte position flera gånger. Men återigen drog Johan det längsta strået och Wåge kom tvåa. Detta bekom inte Wåge som ju istället kunde titulera sig årets SLC GT mästare. Kampen om tredjeplats var lika hård den mellan Per-Erik Axehult, Johan Weglin och Mårten Samuelsson. Det blev till sist Per-Erik som tog den sista pallplatsen.
VW-V8 gänget ville inte vara sämre på att gasa, tvärt om! Robban Kihlblom tog starten från pole, men han hade Bergeving nosande precis bakom hela tiden. Men trots envisa attacker så lyckades Robban hålla undan och vann med 0.7 sekunder. Lången Söderberg hade tredjeplatsen innan han fick tekniska problem och föll tillbaka. Thomas Swensson tog tredjeplatsen, men han diskades för omkörning på gulflagg. Det blev istället Karl-Gunnar Eriksson som fick kliva upp på pallen.
Om man skall köra folkvagn så skall man heta något på H! Det visade herrarna Hansson, Hermansson, Holmgren och Hagström. Dessa glada herrar hade en fin fight som till sist vanns av Börje Hansson en halv sekund före Mikael Hermansson och ytterligare sekunden ned till Bengt Holmgren. Stackars Stina Jakobsson tog sig inte runt första varvet innan hennes bil gav upp.
I det andra racet fick Robban Kihlblom åter en stressig resa med samma svarta Camaro i backspeglarna. Denna gång var det Mattias Johansson som körde. Det blev samma hårda kamp ända till sista kurvan då Mattias satsade allt på ett kort och med milt våld skavde sig förbi och vann sin första seger i SLC. Trea kom den gästande finländaren Tero Kuisma med sin häftiga 70-tals Camaro. Ulf Olsson såg lite blekare ut än vanligt när han gled in på fjärdeplatsen, men vad gjorde väl det, han hade ju vunnit V8-cupen!
VW folket höll som vanligt ett högt och jämnt tempo. Mikael Hermansson såg ut att gå mot seger, men han fick problem med motorn mot slutet och Börje Hansson kunde gå mot ännu en seger i karriären och även i VW-cupen. Bengt Holmgren blev tvåa och Mikael kunde knipa tredjeplatsen.
12-timmars finalen rullades upp med 48 bilar på startlinjen och likt hungriga hyenor stod ytterligare fem bilar i depån och bara väntade på att någon skulle bryta så att de också fick vara med och köra. Det var kallt och frostigt på marken med isfläckar och halka. Hubbe Bergh i Podium #2 tog starten och drog upp ett otroligt tempo. Det dröjde inte många varv innan han började varva bilar. Hubbe är fortfarande Porschekungen i Sverige! NJ-Racing tappade ett hjul i Pariskurvan efter en halvtimme och det blev sedvanlig trängsel i depån. X3M´s Citroën Xsara passade på att stanna ute på banan (har det hänt förut?). Efter första timmen ledde Podium dubbelt före Tysslinge, mr Race och X3M´s Volvo turbo. Efter en och en halv timme så bröt MTS-Racing ännu en gång med oljetrycksproblem. X3M Parners fjärde bil fick börja sitt race. När målflaggan hölls ut efter tre timmar för att markera att det första racet var över så vann Podium #2 före Podium #1 och Tysslinge Racing blev trea. Samtliga klass 4. Nästföljande trio var klass 2 bilar: TRM, IPM och CRT. Kermit Racing tog en solklar seger i klass 1 med hela sex varv ned till MaxLap Racing och trean Niri Racing. I klass 3 vann Coffee Fresh före Seat Bromma och Team Mellansjö.
Men racet fortsatte som inget hade hänt efter de inledande tre timmarna. Dystra väderrapporter kom in till sekretariatet. Snökaos med påföljd att E4:an stängdes av i Jönköping 10 mil bort, och det rapporterades om snö i Mjölby, sex kilometer bort
Horisonten såg mörk ut. Många team fick problem vid tankningen för att kylan frös ventiler och bensin spilldes. Andra hade bråttom och körde för fort i depån. Podium fortsatte att dominera, men CRT lyckades spränga in sig mellan Podium Porscharna med sin Volvo, mycket starkt gjort. Italion Stallion´s ystra hingst galopperade rätt in i ett räcke och kvaddade hela högersidan. Robert Kvist i Coffee Fresh Racing missade en växel och sprängde svänghjulet på startrakan. Han spred gnistor, olja, rök och framförallt metalldelar över hela banan. Historien upprepar sig. 1997 gjorde TRM samma sak i en likadan bil på samma raka
Sportinformation ville inte vara sämre de heller. Deras svänghjul sågade sig igenom kardantunneln innan den gjorde ett brevinkast i huven. KM Tvätten knäckte ett hjul i kurvan efter långa rakan och Markus Nyberg i After Fifty´s Volvo S 40 fick väja av banan och hamnade uppe på en jordvall. När mörkret började falla framåt kvällen så kom så snön. Varvtiderna sjönk och en del team bytte till regndäck. Snöandet tilltog och många muttrade om att tävlingen borde brytas. Temperaturen i asfalten var under noll, men snön slutade att falla och tempot höjdes igen. När det var som värst så var TRM snabbast, sex sekunder snabbare på varvet än tvåan Podium! Stackars IPM Racing fick bryta den sista halvtimmen med rasad växellåda från sin andraplats i klass 2. De gjorde sitt livs race och hade kört helt problemfritt fram till dess. Podium 1 vann en halv sekund före Podium 2. TRM blev trea, distanserade med fem varv.
Resultat:
Klass 1: Kermit Racing, Niri Racing, MaxLap Racing
Klass 2: TRM Skövde, Ravila Motorsport, Midage Racing
Klass 3: Team Mellansjö, Rådmansbil Racing, X3M Partners
Klass 4: Podium Racing, Podium Racing, Apex Racing
Kermit gjorde nog den största förbättringen sedan fjolårets final då de gick i depå på första varvet med kopplingsras som tog nio timmar att laga. Team Mellansjö fick äntligen vinna med sin gamla Citroën BX. Det är en nagel i ögat för X3M Parners fabriksstödda Xsaror. Apex Racing gjorde comeback med eftertryck och tog tredjeplatsen i klass 4.
Efter målgång så släppte alla hämningar och det blev en orgie i hjulspinn. Hela depån höljdes i rök. Det blev en fantastisk avslutning på ett härligt race i Sveriges bästa racingserie.
Bengt-Åce Gustavsson - www.racefoto.se